SannaPanna

Vaknade för ca 1 timma sedan av att jag hade sån jävla mensvärk. Dom här p-pillrena verkar inte funka eftersom jag hade mens för lite mer än en vecka sedan. Eller ska det vara såhär efter att man fått barn? Oh well, hann inte ringa BM heller och fråga.. Får göra det på måndag. Jag vill ha något bra preventivmedel som stoppar upp mensen i hela år! Jag är verkligen less på att ha så ont varje gång.
Nåja..

Jag har sovit rätt ok inatt. Somnade strax efter kl 1. M bjöd på tacos.
Jag ska springa med dammsugaren och diska idag. Sen kommer M hit med Dennis, min lilla goseplutt.

Är sugen på en tatuering och kanske en piercing till.. Men det är så mycket som sätter emot. Varför är jag så rädd för vad folk kommer tycka och säga? Jag har alltid haft svårt för det och det går mig på närverna. Jag har inte världens bästa självförtroende, om jag ens har något alls.. Ibland känns det som jag håller på att falla tillbaka tiden då jag tänkte mycket på att ta livet av mig, för att jag inte orkade, skolan gjorde så att jag mådde piss, folk snackade bakom ryggen m.m. m.m. kan fortsätta så att det inte finns bokstäver kvar.
Ibland känns allt, ALLT, värdelöst, meningslöst. Jag vill bara ge upp.. Allt. Men nu när jag har Dennis så vet jag att jag inte kan göra det.
Jag känner mig värdelös, oduglig, patetisk, meningslös, okunnig osv.. På sistone har det inte gått en dag från att tårarna har fallit..
Jag ska inte fortsätta skriva om det.. det gör så jävla ont i hela kroppen.

Nu ska jag äta frukost och sätta lite fart innan mina pojkar kommer.